1år och massa annat
Ett tag sedan man skrev och mycket har hänt som vanligt.
3 februari blev våran älskling 1 år! Helt otroligt hur fort ett år kan gå. Vi började dagen med mys i sängen och sedan en lyxfrukost. Sedan blev det bus och festligheter resten av dagen och kvällen. Nöjd Joel =)
Dagen efter va det dax för släktkalas. Mycket folk blev det och kul va det. Han fick hur mycket fina saker som helst. Kul dag men man va aningen trött sedan på kvällen. 
Tårta är gott
Vi har fixat och tapetserat Joels rum sista tiden. Blev klart lagom till kalaset. 2 veckor tog det med mycket slit på kvällarna. Tycker själv att det blev väldigt fint =) 
Under dessa 2 veckor har Ninja fått ta det lite lugnare, lydnad har vi väl tex bara hunnit träna 1 gång under denna tiden. Så i lördags efter kalaset tänkte jag att YES nu ska vi äntligen börja träna på allvar igen efter allt. Går ut med Ninja och hon springer omkring i trädgården och stollar sig medans jag hämtar ved innan vi satte igång. När jag lämnat vedkorgen och kallat in Ninja för att börja träna ser jag att hon har blod på tassen... och SJÄLVKLART har hon knäckt klon. 2 veckors vila och en knäckt klo efter det är ingen bra grej för en aussie. Stackarn e helt vild nu. Så ska man ta det lugnt på det med.. Lindad tass har det vart tills i tisdags kväll då passade Jenny på att klippa av klon så långt det gick så nu slipper hon bandaget på natten i alla fall. Men hon har fortfarande en liten bit kvar och en lång spricka ända in till tassen. Så BYE BYE tävling på söndag. Skit! Inte för att de gjort så mycket eftersom vi inte tränat någonting alls. Sådär kul.
Hon fick en riktig makeover i går kväll med klippning, tandborstning, kloklippning och hela köret och kom då fram till att jag ska testa att tejpa klon med silvertape. Vet ju en som stödje upp en hovspricka med det så då ska man väl kunna hålla ihop klon med det. Starkt som sjutton och stryktåligt. Värt ett försök i alla fall för såhär kan hon inte ha det. Lär ju ta minst 2 mån innan sprickan växt ut. Funkar det kan hon förhoppningsvis tränas som vanligt.
Ont har hon aldrig haft vilket är tur. Halta inte ens när det hänt utan sprang omkring som en dåre då med, hade jag inte kollat noga hade jag inte märkt det innan träningen.
Bye
